Denna veckan har Arvid gått från att ta sig fram genom ålning till att krypa. Det går rätt så makligt fortfarande men det känns skönt så att vi har en chans att följa efter.

Titta vad jag kan!

Ibland tar jag en paus och sätter mig och vilar...

...sen bär det av igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar